1.
Zapata, Patrik, 1967, et al.
(författare)
Vinnovas beslut försvagar kampen mot klimatkrisen
2023
Ingår i: Dagens Samhälle.
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.) abstract
Vinnova beslöt nyligen att inte finansiera några projekt inom utlysningen av forskningsmedel för forskning om ”Civilsamhällets lösningar för ett resilient samhälle – klimatanpassning och social resiliens”. De 55 projekt – sammansatta av forskare och partnerorganisationer från civilsamhället, kommuner och regioner – som sänt in projektansökningar fick den 29 september via e-post beskedet att inget forskningsprojekt får medel. Utlysningen drogs in just innan beslut skulle meddelas. Efter att ansökningar skrivits och bedömningar gjorts. Vinnova hade ändrat sina prioriteringar utifrån en 20-procentig minskning av budgeten inför kommande period. Vi som skriver under denna debattartikel är representanter för ett tiotal av de ansökningar som svarade på Vinnovas utlysning. Några exempel på projekt mellan kommuner, regioner och civilsamhället som hade ansökt om forskningsmedel är ”Föreningsstärkning i glesa miljöer”, ”Västerbotten odlar för beredskap och social sammanhållning”, ”Lokal valuta – verktyg för mobilisering av gräsrotsinitiativ” och ”Smarta växter i klimatets tjänst 2.0”. Med den här debattartikeln vill vi ställa ett antal frågor till Vinnova, och därmed regeringen. Vi kan förstå att Vinnova måste rätta sig efter ändrade förutsättningar, men hur gick diskussionerna om vad som skulle prioriteras bort och vad som skulle vara kvar? Beslutet är inte neutralt, utan förstärker vissa samhälls- och ekonomiska sektorer och försvagar andra – det vill säga civilsamhället. Vilka argument låg bakom den konkreta nedskärningen? Anser Vinnova att det civila samhället inte kan (eller ska) spela någon roll i klimatanpassningsprocesser och processer som skapar social hållbarhet? Vad anser Vinnova är civilsamhällets roll för att stärka samhällets sociala resiliens? Lågt räknat har vi lagt en månads arbetstid per ansökan, alltså 55 månader. Det är dryga fyra års arbetstid. Med tanke på civilsamhällets resurssvaghet – ytterligare försvagat efter regeringens minskning av stöd till civilsamhällets organisationer och folkbildning – är det inte bara ett stort slöseri utan också respektlöst att låta oss skriva ansökningarna och bedöma dem, för att sedan i sista stund lägga ner utlysningen. Att som statlig myndighet och i förlängningen regeringen inte säkerställa en utlysnings finansiering visar på stora brister i förståelsen för hur forskning och innovationsutveckling i partnerskap går till, och liten eller ingen respekt för civilsamhällets organisationers förutsättningar. Även i denna del vill vi ha en förklaring till beslutet med bakomliggande motiv. I sitt beslut reproducerar Vinnova de perspektiv på samhället som lett till de komplexa sociala och miljömässiga problem vi står inför. Beslutet försvagar Sveriges förmåga att kämpa mot klimatkrisen eftersom en grön omställning måste inkludera civilsamhället – som forskningen visar. Även Sveriges demokratiska tradition av samhällsdialog och samskapande undermineras, när tidigare fastställda beslut abrupt ändras. Detta riskerar att erodera tilltron till våra samhällsinstitutioner. Till fördel för vad? Ida-Lina Frisell Aasland Områdeschef socialt företagande, Maträtt och Resursrätt Mette Adolfsson Projektledare och landsbygdsutvecklare, Häradsbäck Marcus Aronsson Vd, UA Vision Nordic AB Ester Barinaga Professor i socialt entreprenörskap, Lunds universitet Nikolas Berg Ekopedagog och verksamhetsansvarig i Medskaparna, Ludvika María José Zapata Campos Docent, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Frida Berry Eklund Medgrundare, Klimatkollen Heiti Ernits Forskare och föreningsaktiv, Viskaforsbygdens Teknik-, elektronik och spelförening Shaofang Gong Professor i kommunikationselektronik, Linköpings universitet
2.
Chies, Bruno, et al.
(författare)
Ideella krafter måste vara en del av staden – inte bara i broschyrer
2021
Ingår i: Göteborgs-Posten.
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.) abstract
DebattDet är dags att Göteborg bestämmer sig. Vill staden vara i bak- eller framkant vad gäller hållbarhet inte bara på papper utan också i handling? Låt oss skapa ett framgångsrikt exempel på hur ideellt föreningsliv också kan ha rum i centrala delar av staden, som Masthuggskajen, skriver bland annat Bruno Chies, Solidariskt Kylskåp och Carl Thorshag, Cykelköket Göteborg.
